Grannen.

Jag och Lisa gick till grannen.
Och fråga om det skulle slängas och om vi fick ta.
Det fick vi väldigt gärna.
Vi var så lyckliga, och vi rotade och skrattade.
Och männen som städade ur sitt hus skrattade hjärtligt åt oss.
Det gjorde däremot inte männen som var där för att slänga saker,
vi kanske tog saker de ville ta.
Vi fyllde våra påsar med böcker, vi tog en pall och en väska till mig.
En portfölj till Lisa.
Vi stod och kollade på en supercool och vacker klädhängare,
och inte kunde vi bestämma vem som skulle få den.
Så vi sa att vi tar den, och löser det sen,
vänder ryggen till och en ful, ful kvinna kommer och tar den och bara går.
Med vår klädhängare.
Tur att vi gick hem med lite saker och kom tillbaka så ingen annan kunde sno det fina vi hittade denna gång.

Nu har jag en massa saker här jag inte alls vet vad jag ska göra med dem,
och jag har en massa böcker på franska jag aldrig kommer att läsa,
men det var i alla fall billigare än en dag på staden och ett museum som vi planerade från början.