Hej då!

Nej hörni, här händer ju ingenting och det beror på en massa olika saker men främst så är det sommar och då vill jag inte sitta framför en dator och häcka. Min dator har jag inte ens plockat upp sen jag kom hem till Sverige. Nu lägger vi ner det här ett tag framöver, och jag hör av mig igen om det dyker upp något mer här. Till hösten kanske. Till hösten finns det tusen olika möjligheter.

Glad sommar på er!

Tack för mig Bryssel!

Det är min sista natt i Bryssel, i mitt rum, som knappt är mitt rum längre. Jag har flyttat en del i mitt liv, men jag har inte behövt säga hej då till folk på detta viset sen jag var 4,5 år. Det är med mycket glädje och mycket sorg jag åker härifrån.

TACK alla som jag har lärt känna under detta året, det är ni som gjort det här året värt.

Pernilla och barnen
Lisa
Stina
Linnea

och givetvis alla andra!

Vad jag sysslat med de senaste dagarna!

Antal timmar jag lagt på det här har jag inte räknat, och jag tappade räkningen på rosorna till slut, men minst 290 rosor blev det.

Den blev inte som jag tänkt det eller så bra som den kommer att bli nästa gång, men jisses hörrni, vad grym jag är!

(Nej, Thomas, någon ätbar klänning blev det inte)

Kif-Kif Café

Igår var vi ett gäng och åt på en marockansk restaurang. Nästan alla åker hem inom en vecka eller två, och det var perfekt att sitta ett stort gäng och äta och umgås innan vi går skilda vägar. 

Himla god mat också, men efterrätten vet jag inte om jag ger tummen upp. Kommer omöjligt att kunna förklara vad det var, någon slags kaka med olika smaker fast det blev bara sött och mycket. Jag hade visat en bild om inte min kamera hade dött låååångt innan det blev någon efterrätt!

Tack iaf, alla ni som var med!

Är man modig om man gör saker utan att vara rädd, eller är man modig om man gör saker fastän man är rädd? Jag vet faktiskt inte, men jag skulle gärna vilja veta!

Det regnade en del i tisdagskväll. Vi var några stycken som satt ute och lyssnade på när åskan mullrade och när blixtarna for över himlen. Först var det inget regn, utan bara ett helt otroligt ljus och vi var övertygade om att vi hamnat i någon slags actionfilm och om det inte var dementorerna som kom så var det utomjordingar eller något annat som utmanade den mänskliga världen. Det som kom var regnet. Ett regn som tog sig igenom allt, regnjackor, paraplyer, trosor. Vi satt och gömde oss under paraplyer ett tag, och njöt av att sitta mitt i det men ändå skyddat. Fast sen var det inte så skyddat längre och jag och Catrin gjorde det bästa vi kunde av situationen. Vi skippade paraplyerna och flög runt i vattenpölar. 

Aldrig i hela mitt liv har jag varit så blöt, men jag var himla lycklig också.

Jag+frukost=sant

Frukost ute på terassen, men det är inte terassen jag kommer att sakna i detta fallet. Har ni ätit en mandelcroissant någon gång? Det kan vara någonting av det bästa jag vet, men tyvärr var detta en luring, en sånn där med alldeles för lite mandelmassa i. Så jag kanske måste gå och köpa mig en imorgon också. Och på söndag och på måndag och på tisdag och på onsdag och på torsdag och sen får jag vänta tills Paris med att äta en till.

Jag vet att det finns croissanter både här och där i Sverige, men om någon vet ett ställe som säljer just de med mandelmassefyllning, då blir jag så här:

I-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------I

glad.

Det betyder väldigt glad.