MACARONS!

Jag vet att ni vill ha, och det borde ni vilja, macarons är något utav det bästa som finns. Som ni ser lyckades jag och Lisa riktigt bra med att göra dem också.. Hälften i alla fall, den andra hälften, den rosa hälften, den får ni ingen bild på.

Macarons är från början en italiensk efterrätt, som vi i Sverige äter utan smörfyllnaden och då kallar mandelbiskvier. Det som både Lydia, Mamma och jag älskar att ha i nyponsoppa. Någon gång under renässansen kom det till Frankrike och vem vet när den utsökta efterrätten vandrade hit till Belgien. Tanken är i vilket fall som helst, att jag och Lisa ska bli så superbra på att göra dem, att ingen i Belgien kommer att kunna göra lika goda sen. Det bästa är att de innehåller inget mjöl, så Stina kan äta dem också. Det fiffiga alternativet för laktosintoleranta antar jag är att köpa smör utan laktos i, ibland har jag mina ljusa stunder.

Jag och Lisa läste på lite om hur man gör macarons innan, och vi fick höra att det både var svårt och tog tid, ingetdera fann vi sant. Att vi misslyckades hade helt enkelt med att göra att vi ville lite för mycket, lite för snabbt. Om du känner för att testa att göra macarons så ska du göra en smak i taget, för själva biskvismeten är som en marängsmet, och den säckar ihop om du tar för lång tid på dig. Se till att göra en sats, och få ut smeten klickvis på en plåt, och in i ugnen så är det klappat och klart. Ja, förutom att du måste göra smörkrämen också. Men den gör inget om du gör medan biskvierna är i ugnen, de måste ändå svalna efteråt! Gör gärna lite extra smörkräm om du är som mig och Lisa och har svårt att hålla dig ifrån att testsmaka, man kan aldrig få för mycket smörkräm!

Jag vet tyvärr inte var Lisa hittade receptet till just de vi gjorde, men Leila sviker en sällan, så ni får en länk till hennes recept!

Gör, ät och njut!