Gick hem från Linnea i lite smådugg. Är väldigt glad att jag inte gick fem minuter senare för då hade jag mött det här ovädret. Jag hade blivit ganska blöt. Nu börjar det avta, och det är skönt för jag måste ut igen. Tur att jag redan gett upp både hår och smink idag.
Det blev förresten inget fontänbad. Vädret svek oss. Vi stannade inne och såg film och åt god mat istället.
(Angående rubriken. Min mamma sjunger en del hemma, och inte alltid så som låtarna går, det gör att min fortsättning på rubriken går: Du är ingen bra förklaring, dig vill jag aldrig mera träffa jag lovar, men du är min, du ska alltid vara min. Ja, som ni ser, det finns en anledning att jag är som jag är.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Skriv!