Jag gillar inte när man vet att man kommer att tycka om någonting innan man ens har upplevt det, då känns det som att saken i sig inte förtjänar mitt omtycke utan bara får det för att.. ja, för att vadå? För att jag har bestämt att det ska få det. Ibland kan det till och med vara så att jag undviker saker för att jag vet att jag kommer att tycka om dem och inte vill tycka om dem. Alltför ofta är det så, speciellt när det gäller musik. Dumma, envisa, lilla tjej. Fast till mitt försvar är jag bra på att äta upp vad jag har sagt, mest för att jag får så dåligt samvete om jag inte gör det för att jag känner att jag går bakom ryggen på mig själv och alla andra.
Jag är väldigt glad för alla gånger jag har ändrat mig och börjat lyssna på någonting trots att jag varit ytterst misstänksam från början. Annars hade jag ju missat så mycket. Kent, som ett exempel. Eller det jag lyssnar på just nu, Lykke li. Det har tagit mig flera månader att börja lyssna in mig på hennes senaste skiva och nu kan jag inte sluta lyssna. Jag började lyssna igår, och jag kan redan de flesta av texterna och melodierna. Väldigt typiskt mig, men än så länge fungerar ju mitt mönster och jag är inte den som ändrar mina principer i första hand. Sånn är jag, för att förtydliga att jag vet att jag borde ändra på mig, och kommer att göra det någon dag.
Favoriten från nya skivan, lyssna och njut!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Skriv!