Världens brandfarligaste adventsljusstake.

Gissa om jag kommer gå och norpa polkagrisar?!

Dags att klippa håret kanske?

Konsumtionlycka.

Jag har tänkt på det där med konsumtion. Och att jag blir så lycklig när jag kommer hem efter att ha köpt saker. Men det handlar ju inte om det, att köpa. För jag blir lika glad när jag tar något jag redan har och gör om - men här hade jag ingenting, jag har varit tvungen att köpa saker för att kunna göra detta rummet till mitt. Jag fick en matta idag, nej, jag fick inte en, rummet fick en. Den mattan jag verkligen ville ha. Den passar så fint. Fast jag hade blivit lika glad om Pernilla kom ner från vinden med tre trasmattor åt mig. Jag måste släppa mina tankar att konsumtion är något negativt, för det är inte det det handlar om, det är synen på konsumtion som betyder något.

Från en sak till en helt annan. Ni ser rätt på bilderna. Mitt rum börjar bli adventsfint och jag och Lisa har invigt julen med varsitt glas glögg. Jag har även ätit clementiner med nejlikor på, och ätit pepparkaksdeg. Åh, julmust har jag druckit, och pepparkakor har jag ätit. Julspellistan på Spotify är klar och jag känner det - NU ÄR DET JUL.

Jag lider inte av konsumtionlycka. Men min dag kan man sammanfatta med konsumtion + lycka.

Jag och mina fixidéer.

Jag har börjat knåpa på en adventskalender. Det började oskyldigt med att Lisa ville göra sin egen, för hon tycker inte om billighetschokladen man får i de färdiga. Fiffigt, tänkte jag, det var längesen jag gjorde en adventskalender!
Jag tror inte att jag kommer att hinna klart med min innan första december, och det beror inte på att jag är lat. Bara idag har jag suttit med den i ungefär 4 timmar. Igår satt jag lika mycket.
Varför gör jag så här mot mig själv? Idag har jag målat ungefär 1000 tegelstenar i väldigt litet format. Jag trodde att vi utvecklade teknik för att man skulle slippa sånt. Synd att jag aldrig lär mig tekniken då.

Nej, nu måste jag verkligen återgå till min kalender om den någonsin ska bli klar!
Jag lovar att när tiden är mogen ska jag visa er min skapelse, även om den inte är klar.

Sverige vs. Belgien

Om exakt en månad har jag varit hos tandläkaren.
I Sverige alltså.
Tiden har gått så väldigt snabbt, men samtidigt var det en evighet sen jag satt här i sängen första kvällen. Rummet har förändrats drastiskt sen dess, jag har fått vänner, jag har bott in mig, jag har redan hunnit tröttna på skolan. Min franska kunskaper är kanske inte så mycket bättre än de var innan, det är en av de saker som inte har förändrats. Som min kärlek till Sverige, och hemma. Jag är den som längtar hem mest, jag är den som inte vet vad hon ska göra sen, mer än att det ska ske i Sverige. Jag är övertygad om att det här är min enda utomlandsflytt. Jag har helt enkelt inte behovet att komma ifrån Sverige.

Nu låter det som att jag inte trivs. Att det inte funkar, att jag bara vill hem. Så är det inte. Då hade jag varit hemma. Det är dubbelmoral som genomsyrar hela mig. Jag älskar det här. Jag älskar att jag bor här och inte bara är här en kort stund. Jag älskar att jag kan gå ut och promenera på kvällen och inte veta vart jag går eller vart jag kommer att komma om jag tar den där vägen. Jag älskar att jag kan gå på stan och prata svenska utan att folk(över lag) förstår. Jag tycker så mycket om familjen jag bor hos och mina nyfunna vänner. Jag älskar att åka till IKEA och känna mig patriotisk. Jag älskar att gå till H&M och känna mig patriotisk, men IKEA är bättre. Jag tycker om att se en karta framför mig och veta att jag är i lilla skitlandet Belgien, och inte uppe i Sverige. Framför allt tycker jag om att det är snö hemma - och att det fortfarande finns löv på vissa träd här. Vi har rosor ute i trädgården, och igår gick jag förbi en buske med blommor som nästan var överblommade på Frida och Kiffans bröllop. Nu var de visserligen överblommade här också, men två och en halv månad senare.

Om ni hör mig klaga, så är det inte något djupt sittande klagomål. Det är trötthets klagomål som jag tror alla känner ibland. Jag är nöjd och glad. Men jag är så väldigt glad att jag har ett datum i min hand när jag får åka hem till Sverige - för att stanna så länge jag vill.

Päronen.

Jag hade finbesök i helgen. Mamma och pappa tog flyget ner på fredagen och åkte hem igen på söndagen, hade inte gjort mig någonting om de stannat några dagar längre. Fördelen var att vi inte hann gå varandra på nerverna, det kommer vi säkert lyckas med om en månad när jag kommer hem i hela två veckor. Fast på något vis är det inte så farligt att vara irriterad på en familjemedlem, vad är lite irritation mot allt positivt i det stora hela?

Jag fick bildbevis på att min katt lever också, som jag alltid har misstänkt så tycker de faktiskt om henne. Ibland kan man bli lite arg på henne bara.

Jag tänker inte skriva vad vi hittade på, för alla som kommer ner kommer att få uppleva ungefär samma sak - SÅ KOM HIT ISTÄLLET VETTJA!

Fortsättning följer.

Jag håller på att göra en adventskalender.
Jag har nu gjort sju luckor, och de är inte klara än.
Ni kanske tänker att jag är väldigt långsam, och det är jag med.
Men ni ska få se den sen när den blir klar, om den nu blir det.
Jag tror att den kan bli riktigt bra.