måndag 20 december 2010

Jag, Olivia Boel Christoffersson, hatar snö.

Ni visste det alla, egentligen. Alla ni som levt med mig vinter efter vinter, eller alla ni som varit iväg på nyårsläger med mig. Snösporterna är visserligen det jag har hatat mest hittills. Även den genomträngande kylan som tar sig innanför kläderna och smälter för att sedan stelna till is. Jag har hatat hur snön ligger kvar alldeles för länge så att ens dagdrömmar om vår när solen lyser in genom fönstret snabbt krossas när man inser att solen lyser så starkt för att den reflekteras i snön. Jag har hatat allt det där. Trodde jag.

Hat är att jag kanske inte kommer hem i jul. I alla fall inte i tid. Hat är att om det är problem med mina flyg, då är det hundra gånger värre med Lisas flyg. Och jag vet att hat är ett starkt ord och att det inte alls är det jag egentligen söker. För så ond är inte snön att jag hatar den. Men just idag, just nu, när nedräkningen för att få komma hem är på så låga siffror att jag nästan kissar på mig av förväntning, då känns det fruktänsvärt att behöva meddela att Zaventeems flygplats är stängd på grund av brist på salt och isavfrostningsmedel till flygplanen.

Det är 5 cm snö här. Kanske 10 på vissa ställen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Skriv!